jag vältrar mig i sorgliga soulballader från sextio- och det tidiga sjuttiotalet. det är inte underligt att orden jag väljer stundtals kan framstå som aningen bitterljuva. ur högtalarna strömmar sköna men aningen plågade röster och de frammanar alster som bär namn likt "too much pain", "i can't give you my heart", "lost my faith in you" och för att inte tala om "i hear you knocking (it's too late)". och jag önskar att det vore värt att röka cigaretterna som ligger framför mig men förkylningen gör att de inte smakar något. och jag önskar verkligen att jag inte kunde relatera till dessa mästerverk inom deep soul. men jag kan dessvärre det. och kanske är allt en självuppfyllande profetia. när väl det bitterljuva slagit rot inom en, i tidernas begynnelse, är det då möjligt att undfly dess tvingande makt.

och jag vet att dessa tankar, att jag inte längre till fullo styr mig själv, är orsakad av displayen på mobiltelefonen. jag drar mig för att gå i närheten av den. ty den är en port till total förvirring.

zonk - 2005-02-25
Ett mål är ett mål är ett mål - 2005-02-09
Litania - 2005-01-21
vem såg de? - 2005-01-17
det kontrafaktiska - 2005-01-14

Jag är den jag är:
eller den du vill att jag ska vara. Här

Jag lyssnar på:
Deep Soul - Mina egna val - Soulballader med hjärta och smärta, varar för evigt.

Författare:
Paul Auster, Ian McEwan, Inger Edelfeldt, Klas Östergren...

Jag läser också:
aniara
Scuffsan
birgit jonson
missan
anoest
vilja