först smalnar allt. färgerna återvänder. och djupet. jag tar steget tillbaka, tvärs genom spegeln, till en tillvaro med tre dimensioner. en tillvaro där en hatt verkligen har tre kanter. där allt är som det ska. där allt lever och inte blott är en tom fasad över vad som kunde varit. där jag lever. där jag återigen minns vem jag var. ja, där jag återigen minns vem jag är. och där jag faktiskt kan se vem jag vill bli.

den initiala känslan är salighet. varm, underbar salighet. den lägger sig likt en fallande sjal över demonen inom mig och kväver den ljudlöst. jag blir lugn igen. men någonstans i bakgrunden, i de mer perifera delarna av mitt medvetande men fortfarande inom synhåll, tassar ytterligare en känsla. sorg.

jag vandrar längs kajen och båtarna och ser ut över vattnet och hösten. jag är lugn igen men detta lugn kräver att jag åter beblandar mig med magin, att jag med andra ord inte når dit helt på egen hand, och det är alltid en rot till sorg. en sorg och en saknad efter den tid då allt var annorlunda.

men hey. det är okey. jag får göra det bästa av den situation som existerar. här och nu. och jag ska sluta klaga. det är jag som väljer. det är jag som fattar besluten. jag är inte maktlös. och vad som än händer fortsätter livet. och det är ganska vackert. åtminstone i färg. och med djup.

zonk - 2005-02-25
Ett mål är ett mål är ett mål - 2005-02-09
Litania - 2005-01-21
vem såg de? - 2005-01-17
det kontrafaktiska - 2005-01-14

Jag är den jag är:
eller den du vill att jag ska vara. Här

Jag lyssnar på:
Deep Soul - Mina egna val - Soulballader med hjärta och smärta, varar för evigt.

Författare:
Paul Auster, Ian McEwan, Inger Edelfeldt, Klas Östergren...

Jag läser också:
aniara
Scuffsan
birgit jonson
missan
anoest
vilja