det började med att de ringde från hans arbete. förmannen frågade hur det var med honom. på senare tid hade han börjat uppföra sig konstigt på arbetsplatsen. ibland hade han försvunnit helt in i sig själv och de andra hade varit oförmögna att få kontakt med honom.

sen kom sömnproblemen. han vaknade på nätterna skrikandes men vägrade att säga något om det. och oron som fanns inom honom sipprade sakta ur och spred sig till de om levde med honom.

han började hallucinera. syner av fara och dödshot trängde sig på. stopp, kunde han skrika i panik pekandes mot vardagsrumsgolvet, ser du inte att det är ett stort hål där! stå still! faller du ned är du förlorad för alltid.

sedan försvann min pappa för ett tag. han gled in i psykosen, låstes in på en avdelning där allt var sterilt och grått och tabletterades ner i en dov dvala. jag besökte honom där en gång. känslan av att kliva in i overkligheten finns fortfarande kvar inom mig.

sen kom han ut. hem. terapin som väntade skulle hjälpa honom men den gjorde honom tyst och djupt deprimerad. under många år åt han sina tabletter. ibland drygade han ut dem med sprit och då exploderade allt i en overklighet som höll på att förtära oss alla.

idag är han där men ändå inte. närvarande men ändå kvar i sig själv inåtvänd och förvirrande men ibland leendes.

jag gick i många år med en tryckandekvävandeplågsam rädsla inom mig. var detta också min lott? min arvedel att vänta? jag förde mig frivilligt till gränsen med drogerna, kanske bara för att se om jag skulle falla ner i hålet i vardagsrumsgolvet, men jag lyckades behålla balansen.

min tanke har alltid varit att det skulle bli jag. det blev min äldsta bror. jag fick veta det nyss.

zonk - 2005-02-25
Ett mål är ett mål är ett mål - 2005-02-09
Litania - 2005-01-21
vem såg de? - 2005-01-17
det kontrafaktiska - 2005-01-14

Jag är den jag är:
eller den du vill att jag ska vara. Här

Jag lyssnar på:
Deep Soul - Mina egna val - Soulballader med hjärta och smärta, varar för evigt.

Författare:
Paul Auster, Ian McEwan, Inger Edelfeldt, Klas Östergren...

Jag läser också:
aniara
Scuffsan
birgit jonson
missan
anoest
vilja