Nu är det orden, förrädarna, som pressar mig tillbaka, hennes ord, som förminskar mig. Och det enda som vill låna sig till mig, att vara till min tjänst, är förlåt. Förlåt. Är det allt jag har att säga? Är det allt jag är, en vandrande ursäkt?
Nej, lördagen var ingen bra dag. Det verkar vila en förbannelse över denna dag. Det är av någon anledning oftast den som blir veckans sämsta. I lördags kolliderade sinnet hos en trött Aisha med en sjuk Ahasverus, och över en liten bagatell, över två, förvreds ett hon till en vresig och instabil kvinna och han till en sur och sorgsen man. Aisha hade lyckligtvis bestämt att gå ut på kvällen, så jag blev sittandes på vardagsrumsgolvet med ett glas Southern Comfort, Ensamheten och De Gråa Tankarna som snurrade allt snävare i ältandets tunga loopar. Jag gav upp tidigt, av ren överlevnadsinstinkt, och gick för att sova innan klockan tio på kvällen.
Söndagen blev bättre. Aisha ramlade in full och mycket gladare vid halv fyra på natten och när hon fått sova ut under dagen och jag fått mig frisk luft efter en stärkande och trevlig fikastund och barnvagnspromenad med Mary, satt vi båda med en välbehövlig distans till gårdagen och tillvaron i stort. Ibland glömmer att jag att se på min vänstra handled där den svarta adinkrah-tatueringen påminner mig om att allting förändras. Nuet, hur underbart eller hemskt det än kan vara, varar aldrig för evigt. Och med lördagen i minne, känns det så rätt.
I Ahasverusland - 2004-11-16
Söderns Tröst - 2004-10-26
fragmentskådare - 2004-10-22
ett lågtryck - 2004-10-21
en helg - 2004-09-06
gammalt
profil
gästbok fungerar ej, maila istället
layout
host
Jag är den jag är:
eller den du vill att jag ska vara. Här
Jag lyssnar på:
Deep Soul - Mina egna val - Soulballader med hjärta och smärta, varar för evigt.
Författare:
Paul Auster, Ian McEwan, Inger Edelfeldt, Klas Östergren...
Jag läser också:
aniara
Scuffsan
birgit jonson
missan
anoest
vilja